Det var nog aldrig meningen att jag skulle ha en häst.

I morse tog älskade Bork den ensamma färden mot hästarnas eviga sommaräng. Hoppas du träffar gamla kompisar där!

Evylyn och Leif fick åka akut till Strömsholm i natt med honom men det fanns inget att göra.

Var för sjuk att opereras.

Tappade lite av energin nu och tänker då på hur Evylyn ska känna sig.

Ja, jag vet. Helt bedrövlig.

Jag tycker det är orättvist till max nu för henne. Hon kämpar och tänker på allt och alla. Minst på sig själv.

Och så faller det ena efter det andra. Skulle kunna göra en lång lista men det är för deprimerande.

Men mitt i all bedrövelse så får jag inte glömma alla som tänker och hjälper henne.

Kjell och Nicklas som varit där och snickrat.

Carin som passar Greta mm

Linda som hjälper till med hästarna

Marie-Louice som var fårvakt till räkan

Alla ni som gillar och kommenterar på FB. Allt är betydelsefullt.

Ja, jag har säkert glömt några men ni finns där allihopa i mitt hjärta. Det är bara mitt minne som är kass.

Till er alla vill jag skicka ett ton med kärlek, massor av kramar och några pussar.

Ni är guld värda.